Feeds:
Inlägg
Kommentarer

En av de saker jag är stolt över att Alliansregeringen har genomfört och som jag har fått möjlighet att vara med och driva igenom i riksdagen är införandet av Yrkeshögskolan.

I Gävleborg utbildas 270 personer inom Yrkeshögskolan. Det är bra. Sverige behöver duktiga yrkesutbildade människor. Det är med yrkesutbildningar i världsklass som vi konkurrerar med resten av världen. Jämfört med Indien och Kina kan Sverige aldrig kunna utbilda flest, men däremot kan vi se till så att de vi utbildar blir bäst. För det behöver vi en mångfald av utbildare som alla konkurrerar om de studerande.

Yrkeshögskolan har funnits sedan 2009 och är något av en framgångssaga. Den fungerar som en kvalitetsgarant och vi vet att det fungerar. Landets arbetsgivare är nöjda, och 9 av 10 som studerat på någon av dessa utbildningar får jobb.

Folkpartiet vill vi se ett Sverige där mångfalden bland utbildningsanordnarna består. Där Yrkeshögskolan kan fortsätta erbjuda 28 000 utbildningsplatser om året. Och där de 130 privata utbildningsanordnarna runt om i landet kan fortsätta erbjuda yrkesutbildningar.

Vi behöver Yrkeshögskolan och de privata utbildningsanordnarna för att arbetsmarknaden ska bli dynamisk och levande. Vi behöver dem för att ge människor spetskompetens, grundkunskaper eller nya chanser i livet.

Det har på senare år blivit allt vanligare att barn och unga får diagnoser av typen ADHD, Asperger och liknande. Det är i grunden positivt, då de kan få anpassad pedagogik och stöd i skolan. Problemet är att efter detta sker ingen ordentlig utvärdering av deras förmåga och möjligheter att jobba. Istället slussas många rakt in i passivt bidragsberoende – de ungas förtidspension. Idag står denna grupp för hälften av det totala antalet nybeviljande.

 

Regeringen har nu beslutat att se över om dessa unga – som ofta behöver gå skolan lite längre – istället för förtidspension skulle kunna få studiemedel. Detta är ett viktigt steg på vägen, för att stötta unga som trots sina funktionshinder mycket väl kommer att kunna jobba och försörja sig själva.

 

Att så som idag låta unga med förlängd skolgång gå direkt in i Aktivitetsersättningen, som förtidspensionen för unga heter, är inte acceptabelt. Försäkringskassan bedömer att så många som en fjärdedel av dem med Aktivitetsersättning kan klara någon sorts jobb. Dessa ungdomar ska självfallet ha aktiva insatser och hjälp att komma in i arbetslivet, inte förtidspension.

 

Aktivitetsersättningen erbjuder idag, sitt namn till trots, allt för lite aktivitet och stöd. Förra hösten satsade vi i Alliansen en halv miljard på att förändra detta, men mer behövs.

 

Vi i Folkpartiet vill gärna se en större reformering. Idag är Aktivitetsersättningen för fyrkantigt och saknar anpassning till individen. Unga med funktionshinder så allvarliga att de med största sannolikhet aldrig kommer att kunna arbeta måste år efter år göra arbetsförmågebedömningar, fylla i papper och begära förlängning av sitt aktivitetsstöd. Samma tidsintervall gäller också för unga med gott hopp att hitta en väg tillbaka till arbetslivet – för de ungdomarna är ett år istället en allt för lång tid.

 

Ett annat problem är att mycket av det stöd som erbjuds kräver en aktiv insats från de unga. Det faktum att många av ungdomarna har diagnoser som innebär introvert beteende och begränsad förmåga är en dålig kombination med eget ansvar att finna aktiviteter.

 

Vi menar att de som kan klara någon sorts jobb ska ha aktiva insatser och hjälp komma in i arbetslivet och självfallet ska de inte behöva vänta ett helt år. Unga måste också kunna pröva att studera eller arbeta utan att vara rädda för att förlora sin ersättning. Särskilt gäller det unga med depression, ångest eller liknande som innebär en risk för återfall. Här har ett viktigt steg tagits i och med att den tid som aktivitetsersättningen kan vara vilande har förlängts.

 

Slutligen borde unga med permanent nedsatt arbetsförmåga istället omfattas av sjukersättningen – det vill säga förtidspensionen för vuxna. Det är inte rimligt att unga med svåra funktionsnedsättningar ska behöva ansöka om förlängning av aktivitetsersättningen varje år. Med dagens garantinivå skulle det dessutom innebära ett lyft ekonomiskt. Däremot bör en hög ambitionsnivå vad gäller aktiviteter och sysselsättning kvarstå.

Bra att vi i Folkpartiet Liberalerna nu har satt ner foten om företagens sjuklöneansvar. Vid vårt landsmöte i Västerås i helgen som gick beslutade vi att vi anser att företagens sjuklöneansvar bör slopas på sikt, samtidigt som arbetsgivarnas incitament att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar och bidra till rehabilitering av anställda blir tydligare. I första hand bör ett avskaffande av den andra sjuklöneveckan prioriteras.

Många nya företag startas genom att man själv jobbar och sliter gratis i ett antal år. Men vissa företag behöver redan på ett tidigt stadium anställa. Inte minst gäller det innovativa företag som behöver olika typer av experter. Även med externa finansiärer är det svårt att betala de löner som krävs. Lönerna kan också ytterligare pressas upp med tanke på de risker det innebär att bryta en fast och trygg anställning mot en tjänst i ett företag i uppstartsfasen.

Då är det utmärkt om man istället för att betala höga löner här och nu kan ersätta sina arbetstagare med andelar i företaget eller personaloptioner.

Personaloptioner – som ger rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor – är också ett utmärkt sätt att säkerställa att också de anställda jobbar för samma mål, det vill säga företagets framgång.

Idag är skatten på personaloptioner 67 procent, vilket i praktiken gör dem värdelösa. Detta kan jämföras med USA och Hong Kong, där de endast kapitalinkomstbeskattas med 15 procent. Det är inte en slump att Sverige är mindre bra på att omvandla goda idéer inom utbildning och forskning till framgångsrika företag.

Det startas omkring 35 000 företag varje år i Sverige. Men av dessa är det ytterst få som är innovativa, snabbväxande och som skapar jobb och tillväxt. Det hade förmodligen kunnat vara fler. Få innovatörer, forskare och uppfinnare är även bra på att driva företag, de behöver knyta den typen av personer till sig. Samma sak gäller entreprenörer som ofta behöver knyta teknisk eller på annat sätt specialiserad personal till sitt företag.

Genom personaloptioner skulle de kunna attrahera avgörande kompetens och därmed kunna nå framgång med sina idéer. Men för att detta ska bli verklighet måste vi sänka skatten på personaloptioner.

Framtiden börjar i klassrummet. Så enkelt kan man sammanfatta skälet till att Folkpartiet liberalerna lyfter fram alla människors rätt till en bra utbildning. Den tanken genomsyrar också förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet, som just nu diskuteras i partiet.

Människan växer med kunskap. Hos den som upptäcker sina talanger och förstår mer av sin omvärld väcks även nyfikenheten. Kunskap ger chans att formulera livsprojekt och idéer för framtiden.

I ett liberalt samhälle ska människor ha jämlika chanser oavsett bakgrund. Ingen människa ska vara fången i de villkor hon föds in i. Det bästa verktyget för att bryta sociala barriärer är en bra utbildning.

Under Folkpartiets ledning pågår nu den största reformprocessen på många årtionden i skolan. Nytt betygssystem, ny lärarutbildning, bättre kompetensutveckling för lärare, lärarlegitimation och nya karriärtjänster för lärare är några pusselbitar.

Men arbetet behöver fortsätta. När Folkpartiet nu är inne i processen med att ta fram ett nytt partiprogram är skolan en huvudfråga. I förslaget till nytt partiprogram finns en lång rad idéer.

Alla barn ska ha chans till en bra start i skolan. Därför föreslår programkommittén att skolstarten sker vid sex års ålder, och att förskoleklassen (sexårsverksamheten) blir en del av en tioårig grundskola.

Skolan ska ge bättre stöd med läxhjälp till de elever som behöver det, och lovskolor ska ordnas för elever som inte nått kunskapsmålen. Även fritidshemmen ska stödja skolarbetet i större utsträckning.

Det måste också finnas bättre möjligheter för särbegåvade eller högpresterande elever. Skolan måste ge utmaningar även till de elever som har en särskild talang. Det ska finnas goda möjligheter att gå före i undervisningen eller läsa i spetsklasser.

Erfarna och särskilt kompetenta lärare ska premieras bättre. Vi vill ha fler vägar in till läraryrket, och lönespridningen bör öka. Nu införs tjänster som förstalärare och lektorer med extra lönepåslag. Att skicklighet ska löna sig även i ett kvinnodominerat akademikeryrke, som läraryrket, är dessutom en jämställdhetsfråga.

I det liberala samhället får individen nya chanser, hela livet. Skolan är vårt viktigaste redskap för att förverkliga detta.

Denna vecka har jag tillsammans med bl.a. Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt deltagit i en protest – en manifestation i Stockholm som skedde på initiativ av EU-liberalerna i Stockholms län – mot att diktaturen Vitryssland, och dess diktator, Aleksandr Lukasjenko, fått hedersuppdraget att stå värd för ishockey-VM 2014. Att Vitryssland får arrangera ishockey-VM 2014 är en stor prestigevinst för Lukasjenko. Vi vill, med andra parlamentariker runt om i världen, uppmana sportvärlden att tänka om. Än är det inte för sent. Beslutet kan ännu ändras på Internationella ishockeyförbudets årliga kongress den 16 – 19 maj i Stockholm.

Vitryssland är Europas sista diktatur och det enda landet i Europa som fortfarande utdömer och verkställer dödsstraff. Rättsprocesserna är osäkra, tortyr är inte ovanligt i fängelserna och alla grundläggande mänskliga rättigheter saknas.

Jag och Olle Schmidt har länge varit kritiska till att landet ska få stå värd för Ishockey-VM 2014. Det må handla om idrott, men det är en stor politisk prestigevinst för Lukasjenko och beslutet visar att omvärlden accepterar regimens övergrepp på landets befolkning.

Vi uppmanade vid manifestationen sportvärlden att tänka om och använda mästerskapet som morot. Lukasjenko och regimen i Vitryssland bör inte få stå värd för mästerskapet innan riktiga reformer gjorts och samtliga politiska fångar släppts. Och det måste ske snabbt, folket har redan lidit allt för länge under Lukasjenkos förtryck.

Även om vi inte lyckas ändra beslutet, bör Internationella ishockeyförbundet åtminstone tillåta det Vitryska landslagets supportrar att under pågående ishockey-VM använda Vitrysslands förra flagga. Man måste kunna få visa sitt stöd till sina landsmän, utan att behöva använda sig av diktatorn Lukasjenkos flagga.

För övrigt så håller jag nu tummarna för att det ska gå bra för Sverige i det nu pågående ishockey-VM 2013.

 

 

 

I april har vi kunnat pricka av ytterligare en punkt på Folkpartiets lista över politik vi vill genomföra. Vi beslutade tillsammans med övriga partier inom Alliansen samt Miljöpartiet om att ändra formuleringen i utlänningslagen från ”synnerligen ömmande omständigheter” till ”särskilt ömmande omständigheter” när det gäller barn.

Detta är en stor framgång och kommer att leda till att fler barn får stanna här. Det juridiska begreppet ”synnerligen” har varit allt för snävt. Asylsökande har visserligen kunnat beviljas uppehållstillstånd, även om de inte behöver skydd mot förföljelse. Men det har inskränkt sig till väldigt allvarliga fall, som exempelvis ett mycket allvarligt hälsotillstånd.

Med formuleringen ”särskilt ömmande omständigheter” kommer lagen inte längre vara det nålsöga det har blivit idag. Det är en stor seger för oss i Folkpartiet som länge arbetat för en mer liberal asylpolitik. Men det är framför allt en seger för alla de barn som trots oerhört tuffa omständigheter vad gäller hälsa, situation i hemlandet och långvarig vistelse i Sverige riskerat att få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Samtidigt finns det fortfarande en hel del att göra. Vi i Folkpartiet vill bland annat att barnets bästa ska väga tyngre i asylprocessen, inte bara föräldrarnas säkerhetssituation. Vi vill att barn som blivit omhändertagna med stöd av LVU, Lagen om vård av unga, på grund av förhållanden i hemmet, inte ska kunna utvisas tillsammans med föräldrarna. Och vi vill att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ska förbättras. De bör till exempel undantas från Dublinkonventionen, och därmed slippa skicks tillbaka till det första asyllandet.

I förlängningen finns det dock anledning att ifrågasätta om vi verkligen respekterar asylrätten fullt ut, när vi samtidigt gör det så svårt att resa in i våra länder. Att lagligt kunna resa hit för att jobba har varit ett viktigt steg på vägen. Men vi kan bättre.

I det förslag till partiprogram som vi i Folkpartiet ska ta ställning till i höst, föreslås trygga och lagliga vägar för dem som söker asyl. Om vi inom EU skulle göra det möjligt att söka inresevisum på en EU-ambassad i hemlandet och tryggt och lagligt resa hit för att söka asyl, skulle det innebära ett stort lyft. Framför allt för att människor skulle slippa den risk det innebär att resa med människosmugglare, som inte sällan utnyttjar personer i en utsatt situation. Det gäller inte minst för dem med barn.

Nu satsar vi 880 miljoner kronor per år på ökade löner för de duktigaste lärarna. Pengarna räcker till cirka 10 000 karriärtjänster, vilket motsvarar ungefär var tionde lärare. Redan i år kan det handla om cirka 4 400 lärare som kommer få mellan 5 000 och 10 000 kronor mer i lön.

De som kan befordras är lärare som på olika sätt utmärkt sig. Erfarna lärare som utvecklat undervisningen och förbättrat elevernas studieresultat ska kunna bli förstelärare. Lärare som avlagt examen på forskarnivå och under minst fyra år visat pedagogisk skicklighet som lärare ska kunna bli lektorer.

Tidigare har lärare som velat göra karriär eller öka sin lön varit tvungna att antingen söka sig utanför skolans värld eller bli rektorer. Det har varit ett enormt resursslöseri. Tanken med detta statliga stöd och de nya karriärvägarna är att de bästa lärarna också ska kunna göra karriär i klassrummet – där de gör mest nytta för att förbättra resultaten.

I princip alla skolformer ska kunna höja sina lärarlöner med detta stöd, det handlar om förskolor, grundskolor, specialskolor, sameskolor, gymnasier, särskolor, komvux och även SFI, Svenska för invandrare. Detta är viktigt eftersom bra lärare behövs i hela skolväsendet.

Vi från Folkpartiet liberalerna har länge varit övertygade om att lärarlöner är avgörande för att locka duktiga och engagerade studenter till läraryrket. Vi har gjort vad vi kunnat i kommuner lokalt. Med detta stöd har vi fått ytterligare råg i ryggen att fortsätta driva på för bättre löner till våra lärare. Och om ett par år kommer vi förhoppningsvis att kunna skörda de första frukterna av detta arbete, i form av fler duktiga sökande till lärarhögskolorna.

Även om effekterna på skolresultaten kommer att dröja, så har vi i och med detta gjort en viktig markering. Vi tror på lärarnas betydelse och vi vet att värdera den.

I början av januari skrev utbildningsminister Jan Björklund och Olle Wästberg, regeringens ansvarige för Raoul Wallenberg-året m.fl. på Dagens Nyheters debattsida att det i Kanada, Argentina och USA finns en Raoul Wallenberg-dag och att det är viktigt att aktiviteten under Raoul Wallenberg-året 2012 inte förbyts i en ny tystnad. Därför inför vi en Raoul Wallenberg-dag även i Sverige. Datumet för denna blir den 27 augusti på Raoul-dagen.

Antisemitismen, dess släkting islamhatet, och den allmänna främlingsfientligheten växer i ett krisdrabbat Europa. Det är mot den bakgrunden vi ska minnas Raoul Wallenberg. Raoul Wallenberg visar på den moraliska handlingens räckvidd, på kraften hos en enskild individ, vad en människas civilkurage kan åstadkomma – skriver artikelförfattarna

Detta är mycket glädjande. Jag har själv tillsammans med FP-riksdagskollegor vid upprepade tillfällen i riksdagen motionerat om vikten av att införa en minnesdag till Raoul Wallenbergs minne, senast under riksdagens allmänna motionstid hösten 2012.

Raoul Wallenbergs insatser för att rädda uppemot 100 000 ungerska judar undan Förintelsen under slutet av andra världskriget gör honom till en av historiens viktigaste svenskar. Hans förmåga att stå fast vid sina värderingar och mod att göra det han ansåg rätt är något som, i allra högsta grad, fortfarande är relevant.

Dagligen påminns vi om att humanistiska principer, som allas lika värde, är något som vi kontinuerligt måste återerövra. En minnesdag skulle också ge möjligheter till ett årligt uppmärksammande där skolor med utgångspunkt från Raoul Wallenberg kan diskutera vad personligt ansvar och mod kan betyda i arbetet mot främlingsfientlighet och antisemitism.

Först information: Folkpartiet Liberalernas partiprogramskommitté har gått ut med en ny enkät med liberala vägval om skatter, välfärd, miljö och mycket annat. Enkäten riktar sigtill alla liberalt sinnade personer, oavsett om man är organiserad liberal eller ej. Enkäten nås via följande adress http://www.easyresearch.se/s.asp?WID=883758&Pwd=97611459

Historiskt har läraryrket varit mycket populärt. Även om det i dag bara går drygt en sökande per plats på lärarutbildningarna har det inte alltid varit så. 1982/83 var det 17,6 sökande till varje plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen, 11,6 sökande på mellanstadielärarutbildningen – och på varje utbildningsplats för att bli lärare i historia/samhällskunskap gick det 24,6 sökande. Även om antalet förstahandssökande har halverats på tio år går det att vända utvecklingen. På bara fem år har engelsmännen, genom strategiska politiska beslut, lyckats göra lärarbanan till det mest attraktiva yrket bland studenterna.

Genom att använda modern marknadsföring för läraryrket och näringslivets rekryteringsmetoder till lärarutbildningen, går det att attrahera studiemotiverade och skickliga personer till våra skolor. Skolverket bör därför få i uppdrag att ta fram en strategi för att rekrytera fler ungdomar till lärarprofessionen. Det bör också övervägas att inrätta särskilda stipendier till studenter som specialiserar sig på bristområden som lärare inom naturvetenskap och matematik.

Lärares löner har länge halkat efter. Lärare måste få löner som motsvarar det stora ansvar de har. Den individuella lönesättningen bör öka. Modeller för att bedöma vilket mervärde en lärare ger eleven behöver utvecklas så att det är rätt kan värderas i löneförhandlingar. Det behövs också bättre utvecklingsmöjligheter och fler karriärtjänster, t.ex. lektorat och kvalificerade lärare.

Det behövs fler tydliga förebilder. Särskilda kurser bör därför startas, där människor får chans att gå bredvid en lärare innan de själva beslutar sig för att söka sig till lärarutbildningen.

Framgångsrika skolsystem utmärks av stora satsningar på lärarnas klassrumsfärdigheter. Det är något förvånande att goda exempel inte sprids inom den svenska skolvärlden, så som de gör inom andra branscher. I en rapport från McKinsey beskrivs olika sätt att ta till vara goda erfarenheter. I ett land måste alla lärare besöka och observera kollegor under åtminstone åtta lektioner per termin. I ett annat arbetar lärare i lag för att analysera och utveckla modellektioner. I ett tredje får lärare demonstrera de bäst utvecklade lektionerna för en grupp instruktörer, följt av diskussion och feedback. Det finns mycket att lära av framgångsrika skolsystems sätt att arbeta med klassrumsfärdigheter och ta tillvara best-practice-erfarenheter.