Taket i arbetslöshetsförsäkringen är fastställt i kronor och är inte kopplad till basbeloppet såsom ersätt­ningarna från andra socialförsäkringar är. Därför kommer andelen arbetslösa som verkligen får 80 procents ersättning från arbetslöshetsförsäkringen att fortsätta att sjunka för varje år som går.

En rimlig utgångspunkt är att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till en nivå där 80 procent av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning. Det skulle innebära att ersättningen höjdes till 21 000 kr i månaden (950 kronor per dag), vilket motsvarar den högsta ersättningen i sjukförsäkringen. För att undvika att fler arbetslösa hamnar under ersättningstaket bör taket också kopplas till inkomstutvecklingen på samma sätt som övriga socialförsäkringar.

För att modernisera den svenska modellen krävs en rad olika förändringar som bör ses i sin helhet. Folkpartiet föreslår att turordningsregler vid uppsägningar ska finnas kvar i Lagen om anställningsskydd (LAS) men att turordningen ska grundas på den anställdes personliga kompetens. LAS ska även i fortsättningen vara dispositiv, vilket betyder att arbetsmarknadens parter är fria att själva avtala om hur turordningsreglerna ska utformas inom sin bransch. Arbetsmarknadens parter bör avtala fram lämpliga kriterier för hur kompetens ska värderas i turordningen inom varje bransch. Om parterna inte kan enas om lämpliga kriterier anser Folkpartiet att det kan det bli aktuellt med lagstiftning om att turordningen i LAS ska grundas på kompetens enligt den bedömning som arbetsgivaren gör.

Inom vissa områden finns redan idag i avtalen mellan parterna kompetens med som en avgörande faktor vid fastställande av turordningslistan. I till exempel det omställningsavtal som finns tecknat mellan Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen (PTK) finns möjligheten att på lokal nivå vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ta större hänsyn till företagens behov av kompetens än vad som medges i lagen. Avtalet innehåller också extra resurser för att stödja de uppsagda medarbetarna i omställningen. Detta pekar på att det finns ett reellt behov på dagens arbetsmarknad av att ta mer hänsyn till kompetens.

Vi i Folkpartiet tycker också att det är mycket viktigt att arbetsgivarna i samband med att anställningsskyddet moderniseras avsätter större resurser för omställning. För att stimulera livslångt lärande bör den anställde och arbetsgivaren kunna avsätta medel till kompetenssparande. En modell för detta är förslagsvis att det avdragsgilla pensionssparandet breddas till ett ”pensions- och kompetenssparande” och att beloppsgränsen för det avdragsgilla sparandet höjs.  

 Besked från regeringen den 14 nov med anledning av missförhållanden som den senaste tiden uppmärksammats inom svensk äldreomsorg

Regeringen ska utreda hur whistleblowers/uppgiftslämnare som jobbar i privat regi kan få ett bättre skydd. Det lagstiftade meddelarskyddet gäller i dag inte i privat verksamhet.

Regeringen ska ge Skatteverket i uppdrag att granska aggressiv skatteplanering inom det skattefinansierade välfärdsområdet. Regeringen avser också att återkomma med skärpt lagstiftning för att stoppa den typen av aggressiv skatteplanering.

Regeringen kommer att bjuda in SKL för att diskutera frågor som rör:
- upphandlingen och förfrågningsunderlag (LOV)
- avtalstext, inklusive sanktionsmöjlighet om inte utföraren uppnår kvalitetskraven
- uppföljning

Regeringen avser att lämna ett uppdrag till Socialstyrelsen för att samla resultaten från all tillsyn för att i grunden reda ut om det finns några skillnader vad gäller kvalitet mellan enskild och kommunalt bedriven äldreomsorg men också vad gäller riskerna för allvarliga misstag.

Socialstyrelsen ska tillsammans med andra relevanta myndigheter få i uppdrag att ta fram vägledande underlag för upphandling, förfrågningsunderlag, avtal och rutiner för uppföljning.

 Viktiga pusselbitar

De åtgärder som regeringen har aviserat är viktiga pusselbitar i arbetet med att säkerställa att missförhållanden i äldreomsorgen förebyggs, snabbt uppdagas och åtgärdas. Samma höga krav på kvalitet ska ställas oavsett i vilken regi verksamheten bedrivs.

 Inrätta statens socialinspektion – utöver de åtgärder som regeringen har aviserat föreslår Folkpartiet:

- Inrätta en nationell tillsynsmyndighet – Statens socialinspektion. De missförhållanden som den senaste tiden uppmärksammats inom svensk äldreomsorg visar att tillsynen inte fungerar. Därför föreslår Folkpartiet att det, precis om på skolans område, inrättas en renodlad nationell tillsynsmyndighet som bör granska all verksamhet inom socialtjänst (inklusive äldreomsorg) samt hälso- och sjukvård. Bara företag med tillstånd av Statens socialinspektion ska ha rätt att driva omsorgsverksamhet. Om inspektion visar på allvarliga brister ska tillståndet kunna återkallas.

 Bakgrund om den nationella tillsynen i dag

Alla privata vårdgivare som vill bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen måste ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har sedan den 1 januari 2010 också tillsynsansvaret över såväl hälso- och sjukvård som hela socialtjänsten, inklusive äldreomsorgen. Tillsynen gäller verksamhet som såväl kommuner, landsting som enskilda vårdgivare bedriver.

Socialstyrelsen är en stor och bred myndighet med ansvar på ett stort antal områden. Utöver tillsynsverksamheten arbetar myndigheten också med kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, normgivning och riktlinjer, statistik m m inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi.

Renodlad nationell tillsynsmyndighet

På skolans område har vi numera två myndigheter Skolverket och Statens skolinspektion. Erfarenheten från skolans område av att separera tillsynsverksamheten från kunskapsverksamhet och normgivning är goda. Det har stärkt den nationella tillsynen och gjort den synligare för såväl elever, lärare som huvudmän.

 De missförhållanden som den senaste tiden uppmärksammats inom svensk äldreomsorg visar att tillsynen inte fungerar tillräckligt väl. Därför föreslår Folkpartiet att det, precis om på skolans område, inrättas en renodlad nationell tillsynsmyndighet – Statens socialinspektion.

 En statlig utredning ser för närvarande över de statliga verksamheterna inom vård- och omsorgsområdet. Vi föreslår att utredningen får tilläggsdirektiv att skyndsamt lägga förslag till hur en sådan tillsynsmyndighet kan inrättas.

Företag får idag bara göra avdrag för forskningsutgifter inom sitt kärnområde. Från och med 2012 kommer företag även att kunna dra av utgifter för forskning inom områden som de har ett rimligt intresse av. Det kommer att innebära att näringslivets forskning kommer att öka ytterligare, vilket är mycket viktigt för Sveriges konkurrenskraft.

Det är också bra att skattereglerna för utländska experter och forskare som arbetar i Sverige blir enklare nästa år. Idag måste de anställda prövas av en särskild nämnd för att få rätt till expertskatt, en process som tar flera månader. Från och med 2012 kommer alla utländska anställda som arbetar tillfälligt i Sverige att betraktas som experter – och få rätt till den lägre expertskatten under tre år – om de tjänar mer än 88 000 kr i månaden. Forskare och andra experter med lägre löner kan fortfarande få rätt till expertskatt genom att prövas i den särskilda nämnden.

Från och med höstterminen 2013 utökas också undervisningen i matematik i grundskolan med 120 timmar. Detta innebär en timme mer i veckan i tre årskurser.

Matematik är ett av skolans viktigaste ämnen. Dessvärre visar internationella undersökningar att svenska elever tappar mark. Sverige ligger i dag under genomsnittet i matematik i både PISA och TIMSS, långt efter länder som Finland, Sydkorea och Japan. Det är inte bara

genomsnittet som har sjunkit, även de duktigaste svenska eleverna presterar i dag betydligt sämre än tidigare. En av orsakerna till de försämrade resultaten är att eleverna ägnar för mycket tid åt eget arbete, utan aktivt lärarstöd. Detta är en trend som måste vändas. Fler än idag behöver bli riktigt duktiga i matematik om Sverige ska få de framträdande ingenjörer och forskare som krävs för att vi som nation ska vara framgångsrika i dagens globaliserade värld.

Regeringen har vid flera tidigare tillfällen utökat antalet platser på olika vårdutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov. Efterfrågan på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård bedöms ändå öka snabbare än tillgången, bl.a. på grund av ökat vårdbehov och ålderstrukturen bland nu yrkesverksamma. Flera myndigheter, bl.a. Högskoleverket och Socialstyrelsen, har gjort bedömningen att efterfrågan på läkare, tandläkare och sjuksköterskor kommer att vara större än tillgången inom de närmaste femton åren, om antalet utbildade ligger kvar på samma nivå som i dag.

I budgetpropositionen föreslås därför att:

* Läkarutbildningen byggs ut med 50 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 250 nya platser planeras i kommande budgetpropositioner. Med den ökningen kommer läkarutbildningen att ha ökat med 60 procent sedan 2006.

* Sjuksköterskeutbildningen de kommande åren bör öka till 700 fler nybörjarplatser per år.

* Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs ut med 100 nybörjarplatser 2012.

* Tandläkarutbildningen byggs ut med 12 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 40 platser planeras kommande år.

Sveriges industri är i stort behov av ingenjörer. När söktrycket till ingenjörsutbildningarna nu har ökat behöver ingenjörsutbildningarna byggas ut under de närmaste åren. För att tillvarata de teknikintresserade sökandenas kompetens och intresse avser regeringen öka antalet nybörjarplatser på ingenjörsutbildningarna med 400 platser till höstterminen 2012. 

Under flera år har regeringen arbetat intensivt för att öka ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Nu när intresset ökar känns det väldigt bra att de tekniska högskolorna får förutsättningar att ta emot flera studenter.

God tillgång till kompetenta och välutbildade ingenjörer är viktig för oss i Gävleborg genom vår viktiga basindustri med företag inom skogs- och stålbranschen.

För ett land som vill satsa på framtiden är läraryrket ett av det allra viktigaste. Tyvärr har det inte alltid behandlats så och under de senaste tio åren har allt färre sökt sig till lärarutbildningen. På många lärarutbildningar är det idag endast en sökande per plats och de som söker har sämre studieresultat än de som sökte för 20 år sedan.

Regeringen har sedan 2006 genomfört många reformer för att bryta denna utveckling. I höst startar en helt ny lärarutbildning och kravet på lärarlegitimation börjar samtidigt successivt att gälla. Dessutom har skärpta behörighetsregler, tydligare befogenheter för lärarna och den största fortbildningssatsningen någonsin genom lärarlyftet genomförts. Vi tror dock inte att detta räcker, utan mer behövs för att höja lärarnas status. Regeringen tillsatte därför i juni två nya utredningar.

Den ena avser en lektorsreform för att öka lärares utvecklingsmöjligheter och karriärsteg. För 40 år sedan fanns det ungefär en lektor per sjuttio gymnasieelever och i slutet av 1980-talet fanns drygt 1700 lektorer. Idag däremot finns endast ett par hundra lektorer och de flesta börjar närma sig pensionsåldern. Målsättningen med den tillsatta utredningen är att antalet lärare som har doktorerat eller licensierats ska mångdubblas. Dessutom ska utredaren även se över möjligheten att skapa en nivå kallad huvudlärare eller adjunkt. Det är ett problem att det inte är möjligt för lärare att göra karriär i sitt eget yrke, utan duktiga lärares karriärmöjlighet är att bli skolledare och sluta att undervisa. Med lektorstjänster skapas karriärsteg för lärarna och den akademiska kvaliteten för elevernas utbildning förstärks.

Den andra nu tillsatta utredningen handlar om att införa ett lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen. Vad lämplighetsprovet ska bestå i ska utredningen komma fram till, men tanken är att man redan vid antagningen ska upptäcka om någon är uppenbart olämplig att bli lärare. Goda betyg är en förutsättning för att bli en bra lärare, men det finns ett antal mycket viktiga egenskaper som betygen inte visar. Det handlar till exempel om pedagogisk talang och förmåga att uttrycka sig. Båda utredningarna ska presenteras nästa vår.

Folkpartiet och regeringen lägger nu om hela den svenska utbildningspolitiken och skolan genomgår den största reformeringen i modern tid. Vi gör det för att vi vet att utbildning och kunskap är avgörande både för den enskilda individen och för Sveriges tillväxt och välfärd.

Invandring har varit en viktig del i formandet av Sverige

Italienare, jugoslaver, greker, finländare och balter kom till vårt land för att arbeta. Utan dem hade Sverige varit ett sämre och fattigare land. I en globaliserad värld är en nyckel till ett lands framgång förmågan att attrahera duktiga människor att flytta till landet. Konkurrensen om humankapital är hård och vi måste fundera på hur vi till Sverige ska kunna locka högutbildade människor att invandra hit och bidra till svensk tillväxt och välfärd.

Den ton av slutenhet och intolerans som sprider sig runt om i Europa riskerar att göra Europa fattigare. Sverige ska inte gå den vägen utan fortsätta vara ett öppet och tolerant land. Ett öppet samhälle kommer ha större möjligheter att locka en civilingenjör från USA, en naturvetare från Indien eller en entreprenör från Brasilien att invandra till vårt land.

Generationsväxling på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen visade i rapporten ”Generationsväxling på arbetsmarknaden” från oktober 2010 att det fram till år 2025 kommer att ske 1,6 miljoner pensionsavgångar i Sverige. Det är cirka 250 000 fler personer än under perioden 1995 till 2010. Också i närtid är pensionsavgångarna stora. Som en konsekvens av detta hämmas tillväxten av att antalet personer i arbetskraften är för lågt.

Vissa branscher och yrkesområden drabbas hårdare än andra och där talar mycket för stigande rekryteringsproblem under de kommande fem åren. Exempel på yrken med stora åldersavgångar fram till 2025 är specialistläkare, tandläkare, biomedicinska analytiker och ingenjörer.

Kanada

Kanada har ett poängsystem där den person som uppfyller vissa kriterier med avseende på utbildning, ålder, språkkunskaper och arbetslivserfarenhet välkomnas till landet. Även personer som arbetar eller nyligen har arbetat temporärt i Kanada inom kvalificerade yrken under minst två år eller som har tagit sin examen i Kanada och därefter arbetat i landet i minst ett år kan kvalificera sig som arbetskraftsinvandrare.

Kanada har även ett så kallat ”Business Immigration Program” vars syfte är att attrahera företagare, entreprenörer och investerare till landet. För att komma som entreprenör till Kanada krävs minst två års erfarenhet av företagande samt att personen visar att han eller hon har ett kapital stort nog för att starta ett företag.

Folkpartiets förslag

Vi kan lära av Kanada som haft framgångsrikt system för arbetskraftsinvandring. Folkpartiet föreslår att den som uppfyller vissa kriterier ska kunna komma till Sverige för att söka arbete utan att ha en anställning som väntar. För att få den möjligheten – ett arbetssökarvisum – ska tre kriterier uppfyllas:

1. En utbildning på motsvarande mastersnivå.

2. Den sökande ska tala engelska eller svenska.

3. Den som kommer till Sverige för att söka arbete ska under den tiden kunna försörja sig själv.

Folkpartiet föreslår att en person ska kunna invandra till Sverige för att starta ett företag här. Förutsättningarna för att få invandra på denna grund ska vara att:

1. Den sökande har erfarenhet av företagande och vilja starta ett företag i Sverige.

2. Den sökande tar med sig ett startkapital.

I dag förlorar vi många duktiga människor som studerat på svenska universitet efter att de tagit examen. Folkpartiet föreslår att:

Gäststudenter ska, efter avslutade studier, automatiskt beviljas uppehållstillstånd och arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige och söka arbete under sex månader.

Tydlig signal om att Sverige välkomnar kvalificerad arbetskraft

Många länder ligger långt före oss i kampen om framtidens arbetskraft, innovatörer och företagare. Folkpartiet vill därför öka möjligheterna att arbetskraftsinvandra till Sverige genom att människor som uppfyller här redovisade kriterier ska kunna komma till vårt land för att söka jobb även om de inte har en anställning som väntar. Det sänder en tydlig signal om att Sverige välkomnar kvalificerad arbetskraft.

Ett företag som drabbas av detta är Marieholmstvätten i Eslöv. Skatteverkets så kallade SNI-kod på företaget är ”Industri/institutionstvätt”. I och med det räknas företaget som en tjänsteproducerande verksamhet och måste betala full energiskatt.

Landets producerande företag, däremot, betalar bara 30 procent i energiskatt. Främsta orsaken till det är att de ska skyddas från utländsk konkurrens från företag i länder med liten eller ingen energiskatt.

Men faktum är att även tjänsteföretag kan utsättas för konkurrens från utländska företag såsom tvätterier som vill etablera sig i Sverige. Förutom det så är skatten i sig en tung börda som kan leda till rejält mycket högre skatt än för ett producerande företag.

Torbjörn Spector, skattexpert på Svenskt Näringsliv har också uttalat att det i dagens globaliserade näringsliv inte går att göra skillnad på tjänsteproducerande och produktproducerande företag. Spector anser att tjänstesektorn är utsatt för mer och mer internationell konkurrens och att det därför finns goda skäl till att även tjänstesektorn skulle ha en reducerad skatt.

Jag delar den uppfattningen och tycker att det vore bra om även företag inom tjänstesektorn kan få en reducerad energiskatt.

För närvarande existerar inte den tidigare bilskrotningspremien vilket innebär att en mängd skrotbilar lämnas ute i naturen eller ställs upp på olika fastigheter m.m. Folkpartiet i Gävleborg anser att detta innebär både ett miljöproblem och att det förfular naturen och att bilskrotningspremien därför ska återinföras. Vi anser att skrotningspremie är ett bra verktyg, dels för miljön, dels för att förnya bilparken.

Med anledning av detta beslöt Folkpartiet i Gävleborgs länsförbunds styrelse vid styrelsemötet den 7 mars att vi ska väcka en motion vid Folkpartiets landsmöte i Karlstad i oktober i år om att Folkpartiet i riksdagen ska arbeta för ett återinförande av bilskrotningspremien.

Från och med årsskiftet ges därför möjlighet att få höjt studiemedel för arbetslösa mellan 20-24 år.

Dessutom fortsätter Folkhögskolesatsningen för att motivera ungdomar utan betyg att komma tillbaka till skolan.

Regeringen vill dessutom utveckla ett lärlingssystem för att kombinera teoretisk och praktisk utbildning. Vi vill även införa en lärlingsprovanställning för unga under 23 år. Tillsammans med arbetsmarknadens parter behöver vi bygga broar mellan skolan och arbetsgivare.

Folkpartiet och Alliansen vill göra riktade satsningar inom utbildningsområdet. Därför föreslår vi en bred framtidsinvestering i det unga Sverige. Satsningen ska möjliggöra för fler unga människor att få kunskaper att bygga sina framtida liv på, förbättra möjligheterna till anställning och minska riskerna att ställas utanför arbetsmarknaden

Totalt vill vi satsa över 6 miljarder kronor under perioden 2010-2014 med huvudfokus på grundskolan, lärare och lärlingar. Bland annat föreslås satsningar på lärares fortbildning, utökad undervisningstid i matematik i grundskolan, ett utbyggt lärlingssystem i gymnasiet och på komvux samt införande av betyg från årskurs 6. Därtill föreslås ytterligare platser på yrkesvux.

En god skola förebygger arbetslöshet.